Nelliesmamma

Alla inlägg den 17 augusti 2009

Av nelliesmamma - 17 augusti 2009 20:30


 En resa som kommer att gå till historien av många anledningar. En skön grej med tjejerna är att de liksom är så.....unga.....Var jag verkligen sådär när jag var 18???


Jag tar bara ett exempel och det får liksom lysa i sin ensamhet...


Vi skulle köra bil i 5-6 timmar till Lysekil, vi samlades halv tolv, kom väl iväg omkring tolv sådär....efter EN OCH EN HALV TIMME skulle vi stanna för då var de VRÅLHUNGRIGA!! Jag kunde såklart inte låta bli utan var tvungen att fråga Malin hur hon planerat sin dag??? JAG skulle tex tipsa om att äta ca en halvtimme före avfärd så att man var på G när man skulle åka så långt....


Nej, hon hade gått upp tidigt och en halvtimme innan avfärd var hon så upptagen med vad hon skulle ha med sig....hahahahaa, ridå alltså....sen mumlade hon nånting om att hon nog måste flytta hemifrån snart för mamma var så tjatig. Undrar varför mamma tjatar....hahaha jag dööör vad roligt!!!!!


Ullis och Malin smaskande på matsäck utanför MacDonalds i Hässleholm...


 


Tossa, Jennie och Berit käkar de med....


Vi blev såklart i senaste laget till Lysekil så vi fick åka direkt till hallen och värma upp. Det var en otäck upplevelse den där matchen i fredags. Den fick mig verkligen att tänka till.... Ingenting fungerade för mej. Inga händer uppe i försvar och skyttar som höll i bollen länge!!! Jag var helt själv med andra ord. Jag behöver inte gå in på några detaljer, men det slutade med att jag blev utbytt, vad skulle han göra Flaxe?? Jag tog ju inga bollar!!!


Solveig kom in och gjorde en kanonmatch. Jag såg hur försvaret taggade till och att Solle verkligen tagit till sig allt som jag tjatat om de senaste månaderna. Hon plockade päron hela matchen, stog helt rätt eftersom försvaret gjorde sitt jobb!!! Tog en straff gjorde hon oxå - stjärnstatus!!!!


Den kvällen hade jag mycket att tänka på. Allt det som jag minns från att stå i mål när det är match.... Vändningen i bortamatchen mot Lågan, när jag höll nollan mot Flottan sista kvarten i bortamatchen med Karlshamn, alla mina matcher med Ronneby när jag var "stjärnan" på plan.....


Var fanns det???


Är det verkligen dags att lägga av nu???


Har jag tränat alla dessa år för tränare som har dissat mej till ingen nytta alls.... nu när jag äntligen stött på en tränare som tror på mej (hoppas iaf!!)


Att det inte skulle vara som att trycka på en knapp det hade jag verkligen inte räknat med, det är ändå många år sen jag spelade en hel match med självförtroendet i behåll.... men en oro har funnits att jag inte ska kunna leva upp till förväntningarna. Förväntningarna som JAG har, de som LAGET har och de som FLAXE har. Nu MÅSTE jag prestera, ska jag inte klara det nu då?? Det bara surrade i huvvet och jag kände en sån där liten lättnad på nåt vis. OK, jag ger upp - jag är för gammal och det är dags att lägga av. Att jag skulle vara på topp vid 40 är ju bara larv och kanske bara en 40-årskris, låt mej ha den då. Men låt mej sluta spela det är inte lönt längre.... Och nu är ju Solle på topp oxå, hon kan det här lika bra som jag om inte bätttre.....


Sen tänkte jag på vad jag ska göra om jag inte har handbollen kvar....


Det kändes inget vidare faktiskt, jag får faktiskt tårar i ögonen NU oxå, precis som i fredagskväll när ingen såg...


Det fanns bara en sak att göra.


TANKENS MAKT.


Rensa bort alla gamla tankar som jag byggt upp de senaste veckorna, under den period när vi börjat spela på träningen och spelat träningsmatch. Jag har inte kännt att det har funkat och jag har grävt mej djupare och djupare ner i ett bottenlöst hål...det kommer inte funka....


Ladda hjärnan med det du vill ha nu.


Hur känns det när man lurat skjortan av en kontrande spelare?

Hur känns det när försvaret och jag fungerar som "ett"?

Hur känns det när man tar en straff?

Hur känns det när man lägger en klockren till kantspelaren som målar?

Hur känns det när tekniken på kantskotten sitter perfekt?


Hur ser det ut?

Vad ser du?

Hur känns det?



Jag går emellan med Malin som tar hand om sig, stackarn, hon hade ont i ljumskarna!!!  Men kolla in vad hon har på fötterna...hihihiiiii vad gulliga!!!



Sen var det det där med Sandra, vafan det blir ju bara fel när man har två Sandra. Så jag klämde till med det helt unika förslaget att hon får fan heta Belic i stället. VA? Sa Flaxe...ska hon heta BERIT??? JAAAAAAAAAAAA! Ropade alla, utom Berit. Men efter en stund så satt alla och spelade kort och jag smög fram och ropade BERIT!!!! Gissa vem som tittade upp???



Sandra BERIT Belic!!! hahahahahaaaaa


Inte nog med det.... Solle berättade att när hon var på upprop så hade läraren läst fel, så istället för Solav så ropade hon Solveig!!! Gissa vem som heter SOLVEIG???


Här är de tillsammans....Berit och Solveig



Hahaha vilka sköningar!!!


Ok, tillbaka till TANKENS MAKT.


På lördagen skulle vi spela mot Tibro, alltså inget ont om dom- de hängde med bra en kvart, men sen var det stängt alltså!!! Helt plötsligt hade det hänt nåt här....försvaret hade händerna uppe och jag hade ett VAL att göra i mål. Det var så SKÖNT helt plötsligt gick det att SPELA!!! Och till skillnad från övriga träningar och träningsmatcher så var jag DÄR och tog dem...inte bara NÄSTAN som innan!!! Jag var inte det minsta nervös eller spänd, jag hade ingen press på mej och helt plötsligt så bara fanns det där igen. Det som jag KAN och det som jag ÄLSKAR!!! Mitt spel. När jag KNÄCKER, när jag DOMINERAR!!!


Jag fick det finaste berömmet efter matchen.... en tjej i motståndarlaget mötte mej på gatan utanför sporthallen efter matchen. Hon höjde handen och gav mej "high five!" -Härligt målvakt!! sa hon när vi möttes. TACK sa jag och hon vet nog inte riktigt hur viktigt det var för mej. Men jag är henne evigt tacksam!! Jag fortsatte med att ladda mej med tankar som gjorde mej stark och positiv utan att bygga upp nån press eller stress i kroppen.


Matchen på eftermiddagen skulle bli RIKTIGT tuff alltså. Det var NU det gällde. Lysekil är betydligt bättre än Tibro, de vann med 15 bollar eller mer mot Tibro!!!


Det visade sig att det skulle bli min bästa match nånsin. 


Matchen var på 2*20 minuter. När det gått 8 minuter i ANDRA halvlek släppte vi in vårt andra mål. Av 25 skott räddade jag 19, det ger en räddningsprocent på 76!! Det finns bara inte alltså!!! Jag tog 4 av 5 straffar i matchen. Det var ingen som ville lägga straffarna...hihihiii

Helgens höjdare alltså!!!


Att man ska lyckas så bra i flera matcher, eller två matcher på rad det är ju bara trams såklart. Men söndagens match var absolut inte dålig - jag hade 23 räddningar och en räddningsprocent på 59%. Tyvärr räkte det inte till seger så vi fick åka hem tidigt....


MIN seger i helgen är så stor så den räcker för mej bara den....


Vinsten för laget totalt var enorm, vi har kommit varandra nära, lärt känna varandra. Solle har fått briljera, Cornelia har visat vad hon går för, Ullis är på gång att bli sitt forna jag och ja, jag är inte det minsta orolig för den här säsongen. Vi har som mål att hålla oss kvar i div 2 och det kommer vi lyckas med.


Det vet jag.


....

En trött Johanna på vägen hem...där har ni en som kan prata. Skoja inte.



Hon är en KLIPPA Johanna, utan henne skulle vi stå oss slätt...


































































































Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Nelliesmammas gästbok


Skapa flashcards