Hahaha, jag är RIKTIGT nervös för imorron....

Första handbollsträningen för säsongen och jag vet inte hur det ska bli till hösten.

Jag vet inte om jag passar in i gänget riktigt... Har du varit med ett tag så fattar du säkert vad jag menar. De allra flesta i laget skulle jag rycka ut mitt i natten för att ge en hjälpande hand, sen finns det så konstiga vibbar från andra...

Ska man orka dissa dem en hel säsong eller?

Som sagt de allra flesta är så superdupergulliga och sen så har det skurit sig med nån och det är inte roligt, eftersom jag inte riktigt vet som gått fel. Jag vet inte OM jag har gjort nåt speciellt fel eller om det bara är så enkelt att vi inte synkar... Oavsett så är ju jag typ dubbelt så gammal så jag ska ju föregå med gott exempel och bla bla bla bla... hahaha, vet inte hur mycket kraft jag har till sånt.

Jag vill ENDAST åka och träna handboll, ha skitkul, bli dötrött och åka hem med ett saligt leende på läpparna, kan jag få det??

Jag åker dit med förhoppning om en härlig säsong. Får se hur det blir...

Men det här är i alla fall roligt!! Du har kanske som jag hört den förut, men den är VÄRD att läsa igen!!!

En ung nygift kvinna hade varit och inhandlat en garderob på IKEA. När hon kom hem började hon att montera upp den.

Utanför hennes fönster fanns en busshållplats.
Precis när hon var klar med garderoben körde bussen förbi och garderoben föll ihop. Hon kliade sig lite i huvudet och monterade sedan ihop den igen.
Strax därpå kom nästa buss, och garderoben föll ihop som ett korthus.

Hon ringde då till IKEA och talade om vad som hänt. De lovade att skicka dit en kille som kunde fixa det.
  Montören kom dit och fick ihop garderoben. Men precis när den var färdigmonterad igen så kom bussen och garderoben föll ihop.

När han för andra gången fått ihop garderoben gick han in och ställde sig i den för att se vad det var som egentligen hände.

Just då kom kvinnans make hem. Han var nyfiken på hur garderoben som hans fru hade inhandlat såg ut, och stegade in i rummet där garderoben stod.
När han beundrat den, öppnade han garderobsdörren för att se hur den såg ut på insidan.

Maken och montören tittade ett ögonblick på varandra och sedan sa montören:

'Du tror väl inte mig, men jag står faktiskt här och väntar på bussen.'

...