Ja, mamma kommer och hälsar på med jämna mellanrum, och nu har hon ju hund oxå - det tycker Nellie är extra kul.

Här är det dragkamp i soffan och Nellie skrattar så hon verkligen inte kan sitta upp!!

Man blir väldigt uppåt när man hör hennes skratt alltså!!

Sen fick Molly syn på min katt, eller de fick syn på varandra så det blev så här...

Hon är döstöddig här alltså....

Men när katten hoppar ner på marken håller hon sig betydligt lugnare!!!

Idag har jag gått varvet 4,5 km två gånger. En gång med Nellie, hästar och Boss och sen en gång med bara Molly....

När Nellie red så kom grannen ifatt oss två gånger (han sprang en åtta) första gången såg han oss så han ropade att han ville springa förbi. Andra gången hade han inte så bra sikt så han "klampade" för att stanna. Hästarna höll på att skita ner sig, flög som två projektiler rakt fram, vilket resulterar i att Nellie är färdig att flyga av. 

Jag fångade henne i luften och lyckades stoppa fallet så mycket att hon iaf inte SLOG sig när hon landade.... Hahaha!! Hon var mest intresserad av att klappa grannens hund och sen att hoppa upp på Bella igen. Skönt med en unge som har den rätta inställningen till livet!!!    

Imorron blir det äntligen badminton och jag har SAKNAT alla. Jag har fått förfrågan att ställa upp med en av killarna i ett mixat lag... Undrar om jag ska bli en stjärna i badminton nu när det ser lite osäkert ut på handbollsfronten???  

Jag tycker det känns bra att ha en eller flera alternativ att välja på, annars blir jag helt blockerad när inte första alternativet går i hamn. Och handboll är såklart mitt hjärteval!! Men ju längre tiden går och ju mer jag känner av vibbarna i Ronneby så blir jag mindre och mindre sugen faktiskt. 

Jag känner mej så jävla kluven eftersom det finns några i Ronneby som jag bara älskar och som jag skulle sakna nåt så otroligt mycket om jag hoppar av där.

Men jag tar en vecka i taget och sen får vi se hur det blir!!

...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...