Hahahaa....hur många gånger har du hört den här då???

Ja, man är ju inte tjugo längre....

Hahahaaaa....den är så jävla dålig, men tyvärr mina kära vänner så kommer en dag när man inser att:

Ja, man är ju inte tjugo längre.....

Badminton igår och jag körde en timme, tog inte ut mej fullständigt men det känns lite stelt och oroväckande i kroppen faktiskt!!! Jag tror jag borde ta ett varv med X-trainern ikväll, men för fan jag behöver hjälp med motivationen!!!

Nånstans har man en liten dröm om att man ska känna sig pigg och fräsh i benen och ryggen....men får nog minska på drömbilden där och inse hur verkligheten ser ut. Jag har länge undrat hur det ska kännas när jag inser att min handbollskarriär är över.

Hade jag känt såhär under min senaste period i Karlshamn hade jag troligen lagt mej ner och tjutit floder, det var troligen min bästa tid som spelare. Jag lärde mig så otroligt mycket. Speltid?? Nej, inte direkt... Men jag fick nånting annat där som inte går att förklara i ord. Några vänner som jag saknar mycket och tänker mycket på, en tränare som jag aldrig ska glömma.... Pierre Mattsson, du REGERAR! Det du gav mej på 2,5 år har jag inte lyckats skrapa ihop på övriga år tillsammans!!  Lasse Olsson ska inte förglömmas, jag lärde mej MYCKET av honom oxå ska jag lova!!

Förra årets handboll kändes "sådär", jag var verkligen USEL på matcherna. Jag vet fortfarande inte vad det egentligen berodde på - saknades passionen för laget och spelet/idrotten??

Jag pratade med en gammal lagkamrat häromdagen och hon nämnde någonting som jag reagerade mycket starkt på. Hon menade att vi alltid har engagerat oss till 100% i både vårt spel, vårt lag och vår förening. Men på senare tid har det blivit för mycket "runt omkring" - man kan inte riktigt åka och träna.... och sen åka hem och njuta.

Det är så mycket som brusar i och omkring så den där kicken man vill ha uteblir. Man känner sig bara utmattad av att träna.... Konstigt, men jag vill nog hålla med henne, handbollen har kommit i skymundan. Känslan finns inte längre kvar.

Kommer den tillbaka? Kanske....

Vill jag att den ska komma tillbaka?? Kanske...

...

...

 

sandra

26 juli 2010 22:24

Hejsan, vilken fin blogg du har !
Jo justja, Vi har en tävlig på våran blogg & man kan vinna coola priser ta gärna en titt

//Anna & Sandra

http://sandrawennberg.bloggplatsen.se

 

Pia

27 juli 2010 11:58

Hej Helen.

Vad fin din sida är. Hoppas det går bra att jobba. Det blev danmark och Köpenhamn såg jag var verkligen en mysig resa kan jag tänka mig. Det är så spännande att läsa om din healing lycka till med det.
Men du gammal är du väl inte tänk på mig 9 år äldre fy tusan :-).

Ha det gott nu och hälsa alla på jobbet. Saknar er faktiskt.

Kram Pia

 

Nykan

27 juli 2010 19:12

Tyvärr även om du i min värld inte är gammal, eller jag tycker att du ska sluta spela. Måste kroppen orka och huvudet måste vilja. Det ska vara passion handboll är passion annars blir det bara fel, jag vet hur du känner. I Karlshamn hade jag glöd som aldrig förr, den klubben utvecklade mig oxå något otroligt och jag saknar er alla varje sekund!
Helen du måste göra som ditt hjärta känner, du är guld värd och har gjort många bra handbolls år. Om kroppen säger nej kanske du kan fortsätta som tränare? :) Jag hoppas du gör det rätta beslutet för din egenskull. Tänker på dig det vet du!

http://nykis.blogg.se

 

Nelliesmamma

27 juli 2010 23:06

Pia: Äh, gammal och gammal. För att träna handboll 3-4 dagar i veckan plus match... jo, ganska faktiskt!! hahaha....

Nykan: Jag tror att alla vi KHF:are har nåt särskilt minne från den tiden vi hade. Det var nåt extra där. Synd att det slutade som det gjorde! Men jag har många fina roliga minnen och de bevarar jag...

http://www.nelliesmamma.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...