Idag var vi på första besöket på skolan där Nellie ska gå i höst. Det var en liten tjej där som hade varit ensam tjej hela året (flera år??) Hon blev eld och lågor när Nellie kom. "Kom Nellie vi kan hålla handen" "Kom Nellie så ska jag visa dej gungorna" och Nellie hon hängde med och tyckte väl att det var "kul" eller "bra.

Till en början stängde hon ner hela systemet, hon gör det ibland när hon känner sig osäker eller missnöjd med situationen. Jag märkte dock EN stor skillnad från tidigare. Förut när hon stängde ner gick det inte att få kontakt hur man än försökte. Hon bara tittar bort/ner och väntar tills man lämnar henne ifred. Idag svarade hon på ALLT, men hon sa "Ja" oavsett vad som sades till henne. Ett framsteg enligt min ringa mening.

Hela hon har genomgått en stor förändring på senare tid och jag var hos syrran i påsk. Hon sa: -Det är rätt häftigt för till och med JAG förstår vad Nellie säger.

Det är ju roligt!

Igår tog hon en stol från köket och kasade hela vägen ut i hallen (en BRA bit!) för hon hade sett hur jag lagt kvitton från min plånbok på hyllan där. Hon bara skulle ha det där kvittot alltså. KUL!!

När jag var hos syrran satt Nellie i bilen och meckade med alla knappar och spakar, jag kom på att jag nog skulle ta ut nyckeln ur låset. Jag slängde den i en påse i baksätet. Sen gick vi in i stallet (Nellie med alltså) Efter en dryg halvtimme eller nåt så gick vi ut i solen och vilade lite. (Jag verkade syrrans hästar) Nellie sprang runt och lekte med hunden lite, sen försvann hon. Efter ett tag såg vi att hon var inne i bilen igen. Hon hade klättrat bak i baksätet, letat igenom påsen (hon såg tydligen var jag "gömde" den!!!???) hittat nyckeln och klättrat fram igen. När jag kom fram skulle hon precis sätta RÄTT nyckel i låset. MAKALÖST!!

...