Min unghästträning har tagit sin början, och det viktigaste - vidhåller jag- är att hästen a-l-l-t-i-d går dit snöret går! Alltså i alla lägen alltid följa efter grimskaftet.

När jag leder hästen ska det inte kännas något motstånd alls! Går jag framåt, så kommer hästen efter utan att grimskaftet blir sträckt. Om jag står stilla, så står hästen stilla utan att tramsa runt på stället eller sträcka grimskaftet för att "bara äta lite här borta".

Jag har ju delat på hästarna för att inte Atlas ska tappa mer hull och för att inte shettisarna ska äta ihjäl sig... Det gick precis som väntat ganska snabbt för honom att hämta upp vikten igen, han är snart lika rund och go som han var för en vecka sen. Men jag hade bara en vattenbalja, så jag hämtade fram ett gammalt badkar. Atlas är störst så han fick badkaret, men i morse hade han inte druckit en droppe!

OK, han har aldrig sett ett badkar... Jag ledde honom fram till badkaret och "höll upp ringarna" som sitter på grimman så det inte "klingar" om karet när han ska dricka. OJOJOJ, vad han var törstig! När han smakat på vattnet så knäppte jag loss grimskaftet, vilket resulterade i "kling-kling" i badkaret när han kom nära nog. Jag dööööör alltså!! Jag har haft arab innan och är mycket van vid det här lite NERVIGA beteendet om jag säger så... Han stog och ryckte fram och tillbaka nog tre gånger innan han fattade att klingandet inte var farligt, sen var det såååå gott att dricka!! 

Därefter var det lite "sackning", 3-5 minuter räcker tycker jag. En del tränare kallar det för "touch-five" alltså att man ska kunna klappa/röra hästen överallt utan att han reagerar. Det bästa är om han kan koppla av så pass att han, som idag står lös och samtidigt passar på att äta. Idag gick det bättre än igår, det går så fort framåt att jag kan bli lurad till att öka tempot! AJA BAJA!

Inom ett par dagar kommer handduken fram, jag börjar alltid med en liten kökshandduk, det slutar med en stor filt som ska kunna kastas över huvudet utan reaktion... hmmm, jag återkommer med det! Andra nöjer sig inte förrän de kan leda upp hästen på en presenning och sen "slå in hästen i ett paket" med den! Nja, jag vet inte om jag ska sträcka mej så långt?....

...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...