Nu den 1:e juni är det fyra år sen jag påbörjade mitt tillfrisknande. Jag hittade LCHF och jag tänker HALLELUJA om det! Ni vanliga friska människor som kan äta lite av allt och må bra av det har ju inte fattat riktigt, men vi är nåra stycken som mår bra av att äta samma mängd kött, fast ingen potatis och så plussar vi på det där fettet som blev förbjudet 1984....

Första halvåret gick jag ner 16 kilo, jag VILLE gå ner 24, så det var ju inte så bra? Haha.. 

Under det där första året minns jag att jag var så LYCKLIG för att jag inte var H-U-N-G-R-I-G från morron till kväll, jag blev FRI på något sätt? Men jag hade inte någon bot på mitt sockerberoende, jag närde det varje HELG?? Jag märkte att jag kunde äta godis varje helg, gå upp tre kilo för att sedan äta strikt i veckan och gå ner de där kilona igen! Hurra!

Problemet var den där ketosen...

Jag halkade ju ur den varje vecka, de där kilona var ju bara vatten som åkte in och ut! Eftersom jag inte höll mig i ketos så gick jag heller inte ner mer i vikt! Jag sket helt i det, vafan, livet är toppen! Jag kan äta godis på helgen!! 

Efter nåt år höll inte det där längre, jag mådde SKITDÅLIGT av att äta godis. Jag började istället hitta tillfällen när jag kunde få äta godis IBLAND. Skulle vi på fest? Var det nån som fyllde år? Ja, nästan vad som helst funkade för mej! Problemet var att NÄR jag väl var på den där festen så gick jag bananas för jag visste ju inte när jag skulle få äta godis nästa gång!! Finns det nån alkoholist här som känner igen tankarna? Nästa dag var som DÖDEN, mina tarmar kändes som om det var SÅÅR i dem, att jag hade gjort 10.000 situps, det var FRUKTANSVÄRT!

Nä, nu var jag nästan färdig med kolhydraterna! De senaste 1,5 åren har jag ätit popcorn tre gånger. INGENTING annat och det är så SKÖÖÖNT! Fast mitt senaste återfall var så sent som nu i julas under semestern. Jag åt popcorn med SAMMA resultat som om jag ätit vanligt sockergodis! Efter det sa jag till mej själv: NU är det fan SLUT. ALDRIG mer! Hoppas hoppas att jag för evigt minns så att jag inte faller tillbaka!

Den 1:a februari bestämde jag mej oxå för att gå ner de 6 (egentligen 8 men jag skiter i det) kilo som saknas. 

Jag har tappat formen sen jag slutade med handbollen så jag behöver verkligen en spark i röven för att komma igång.  (för er som känner mej väl vet att problemet inte är att jag ska äta mindre, jag ska äta mer och oftare)

Första veckans resultat: -0,6 KG

Bara 5,4 KG kvar. Klarar jag det till 1 Juni så är jag väldigt glad!

:):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...