Vad jag vet och så mycket som jag kan minnas så brukar jag inte dela med mig om svackor på bloggen. Men nu ska jag berätta om något konstigt som har hänt den här veckan. Jag har gråtit för första gången på ett år (tror jag)

Jaha?

Men nu snackar vi inte gråta som att snyfta lite och en söt liten tår rinner på kinden. Vi snackar FULGRÅTA DELUXE!

Jag tror att jag höll på i typ 24 timmar till och från. Det var det värsta sen skilsmässan förra hösten. (innan dess? ingen aning) Jag har en grundläggande livssyn att ALLT händer av en anledning, inte mycket kommer "åt mig" eller får mig ur balans. Men nu hände nåt som fick mig att rusa helt åstad. Jag kommer inte att gå in på vad det var, men jag vill dela med mig om tankar rörande vad som får en hjärna att spåra ur och helt rusa som ett tåg utan förare. Till saken hör att jag är "bäck on träck".

En situation under mitt "förlorade dygn"  var att jag susade omkring i hagen och mockade - mitt i allt inser jag att jag står i fosterställning på gödselstacken och gråter helt hysteriskt. Syrran ringde vid nåt tillfälle och jag hör hur jag säger till henne att jag misstänker att jag är gravid för jag känner mig helt ONORMAL. Inombords tänkte jag, KOM IGEN NU OCH HÅLL FÖR FAN KÄFTEN. Sen hörde jag hur jag frågade om symtom på övergångsåldern, kan det vara sånt som börjar spöka tros? 

Men SNÄLLA!

Det visade sig senare att det var gammal hederlig PMS. Jag har inte lidit av det på typ jag vet inte... 15 år??

När jag började tänka igenom den senaste veckan insåg jag att jag SKRIKIT åt både Nellie och hästarna. Jag jobbar inte så, jag har ett tålamod som inte finns på kartan. Att tappa fattningen eller att skrika är "under min värdighet". Men inte nu. 

OK, upp med garden Helen. Det här ser INTE bra ut.

Just nu lever jag under en enorm press med 100% arbete, 50% studier på Stockholms Universitet, en handikappad dotter, tre hästar, ett hus (själv) och två katter. Är det konstigt om kroppen säger ifrån? Nja, go figure...

Nu har jag iofs jobbat idag, men riskettan ger en energibooost! En av EGOLAPPARNA sa: Det märks att du brinner för det här. Tack Vickan, du har SÅÅÅÅ rätt. Jag brinner för mitt jobb! Men ikväll är det VILA, imorron är det VILA, Itube rullar på telefonen och låtarna som äger just nu:

G.R.L- Ugly Heart

Marlon Roudette- When the beat drops out

George Ezra- Budapest

Martin Tungevaag- Wicked wonderland

Ella Henderson- Ghost (gick i 6 timmar på repeat medan jag tjöt hejdlöst)

OMI- Cheerleader

David Guetta- Dangerous

Angelique Kidjo- Agolo

Black Box- Strike it up

Latch feat Sam Smith- Disclosure

Rixton- Wait on me

Avicii- The Days

Magic- Let your hair down

The Script- Superheroes

Alltså jag kan göra listan hur lång som helst. 

Ursäkta om jag slösat din tid med mitt gnäll. För mej är det en ovan känsla att inte ha känslorna under kontroll. Idag är jag på banan igen. Och precis som för 15 år sen när jag LEEEED av PMS så kan jag säga: VAR JAG DROGAD, VAR DET VERKLIGEN JAG DET DÄR GRÅTANDE STYCKET? Njä, det tror jag verkligen inte och jag hoppas slippa se det här igen. 

:):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...