Nelliesmamma

Direktlänk till inlägg 4 januari 2015

Nära-döden-upplevelse?

Av nelliesmamma - 4 januari 2015 23:15


Jag vet inte vad du tror, men jag kan säga att när man sitter på 600 kilo muskler och möter FYRA crossar i 100 km/h mitt ute i skogen - då är iaf inte JAG tuff det kan jag säga dig. Som jag tidigare berättat idag så har Atlas och jag haft lite olika syn på lydnad och så vidare.


Nu befann vi oss på en plats i skogen med höga stenmurar på båda sidor om skogsvägen. Jag uppfattade/hörde nånting ganska långt innan crossarna dök upp inom synhåll och jag hade MÅNGA sekunder på mig att ta beslut om att eventuellt hoppa av för att minska risken för att själv skadas. Jag bestämde mig dock för att jag hade mer makt och större chans att påverka hästen från ryggen än från marken. OM han skulle få panik skulle han kunna rycka tyglarna ur min hand på en tiondels sekund. OM han skulle få för sig att DRA all världens väg med mig på ryggen så skulle jag förhoppningsvis kunna sitta kvar så länge så att jag hann få stopp på pållen... Valet att sitta kvar på ryggen var därför väldigt enkelt.


Den första crossen som kom emot mig hade en SJUUUUUUUUUUUUUUUUUUKT hög hastighet och han fick inte stopp på sin hojj förrän han nära hade passerat mig. Jag kan säga att HELA min hjärna bara SKREEEEEEEK:


S-L-A-P-P-N-A---A-V  om du vill leva. 


Jag såg den första vita crossen mycket tidigare än föraren såg mig och det gjorde att jag kunde förbereda både mig och hästen på vad som var på gång. Jag placerade Atlas mitt i vägen för att synas så bra som möjligt, jag är inte helt klar över hur lång sträcka crossföraren hade på sig att upptäcka mig. Det kunde handla om bara 20-30 meter. Hur som helst, Atlas kastade sig helt om och försökte fly. Jag KÄMPADE med min kropppshållning för att visa tyngd och avslappning så att han skulle stanna. Tack för att det mesta av det vi har tränat fanns kvar i den stunden.... 


När alla crossar hade fått stopp på SINA maskiner, jag hade fått stopp på MIN maskin så skrittade jag förbi alla fyra. De stängde allihopa av sina maskiner. (hänsyn uppskattas) Jag log och nickade mot dem allihop, för jag VISSTE att den som var RÄDDAST, det var nån av dem. Jag var rädd - men troligen inte i NÄRHETEN av lika rädd som nån av dem. JAG visste vad som skulle hända, de visste INGENTING om att jag fanns där i deras väg. De körde alldeles för fort för att hinna se och anpassa farten till varje förutsägbart hinder (grundprincipen inom all bilkörning/mckörning om man vill följa lagen) JAG däremot var förberedd i flera sekunder på att NU kan det hända nåt riktigt allvarligt...


När jag hade skrittat förbi alla fyra så fick jag frågan: Kan vi starta och köra? Jag svarade två gånger att det gick bra. Eftersom de hade hjälm på sig hörde de inte, så de startade INTE motorerna. Jag GILLAR. Jag vände mig därför om och ropade: DET GÅR BRA och höjde min hand som ett OK. (hänsyn igen) Motorerna morrade igång....


Då visade Atlas att han kan galopp-på-stället. Men vafan heter det nu då? Trav-på-stället heter piaff iaf. ASG här har vi inte de teoretiska kunskaperna, men jag känner mig mycket nöjd med mina skills att hålla hästen lugn och trygg trots att hans hela kropp skreeeeek flyyyyyy!


Jag är mycket nöjd med dagens ridtur, givetvis pga hur Atlas och jag löste situationen med crossarna.


Jag glömde dock att kolla om crossarna hade regskyltar, tveksamt om så var fallet. Jag tänker: Är det OK att jag ramlar av min häst och bryter nacken för att du ska ha lite "kul"? Är det värt att riskera MITT liv för att DU ska få en kul upplevelse i skogen på din cross? Jag VET att det var EN vuxen med tre ungdomar i släptåg. Vilket ansvar har du som vuxen i den situationen? Jag har inte ord för ditt beteende.


:(:(:(


 
 
Paula

Paula

5 januari 2015 09:31

oh vad starkt gjort av dej hade det varit jag så hade jag kastat av mej av rena rädslan ! Även fint av killarna som körde crossen att dom såg er till sist o visade hänsyn !! Paula

http://www.vuorinen.se

nelliesmamma

5 januari 2015 09:54

:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av nelliesmamma - 8 december 2023 20:29

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Av nelliesmamma - 15 augusti 2021 21:26

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Av nelliesmamma - 15 augusti 2021 20:45

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Av nelliesmamma - 24 september 2018 15:56

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

Av nelliesmamma - 22 september 2018 16:56

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Nelliesmammas gästbok


Skapa flashcards