Jag måste erkänna att jag var nära att tappa ÖGONEN igår när jag tränade hästarna på ridbanan. Jag tror jag berättade på bloggen om hur det gick när jag försökte ta Flicka ensam på ridbanan... Hon sprang hem genom tråd och allt.

Just nu känns det inte viktigt att träna henne ensam, det känns viktigt för mig att hon får röra på sig, följa mig och att flytta sig för tryck samt att lyfta på hovarna.

Atlas har jag tränat MÅNGA timmar på ridbanan, jag kan få honom att göra precis vad jag vill bara genom att flytta min kropp eller lyfta en hand. Det är en euforisk lycka att se min häst följa min minsta vink, samtidigt kan jag se att han GILLAR det vi gör.

Vad som hände igår?

Grannen hade tränat lite bommar och konor, så det låg tre bommar efter varandra och det stod fem konor på banan. Jag gjorde som jag gjort hittills, släppte båda hästarna lösa med en gång innanför grinden. NU HÄNDER DET HELT OTROLIGA!

Altas går med bestämda steg fram till bommarna och kliver rakt över dem, vilket leder till att Flicka gör PRECIS samma sak. Jag bara: WHAAAAAT? Alltså, om jag lägger bommarna utmed staketet så kan jag få Atlas att både skritta och trava över dem hur enkelt som helst, men när de ligger lite mer "mitt i banan" så brukar han försöka missa dem.... :D

Sen gick han fram och nosade på flera av konorna och Flicka följde hans exempel.

När jag sedan drev dem lösa på fyrkantspåret i trav tog Atlas position på UTSIDAN av Flicka och motade henne så att hon var tvungen att trava över bommarna. Jag fattade INGENTING??

Eller jag fattade ALLT! Atlas tog tillfället i akt och tränade Flicka på det som jag har tränat honom på i alla år. Jag har ALDRIG hört talas om nåt liknande. Att hästar tränar/fostrar varandra i HAGEN, ok, men på ridbanan på det här viset?

När den värsta energin var bortsprungen så tog jag Flicka lite i grimskaftet och bad henne flytta framdel och bakdel. Det var ANDRA gången och det var så klockrent som man kan önska sig. Därefter bad jag om att få fötterna, fram har gått bra från första veckan, bak har jag varit lite mer avvaktande med. Hon har i princip fått "rätt" om hon så tagit ett steg i sidled/fram/bak när jag bett om bakhoven. Men förra träningspasset (torsdag?) försökte jag få henne att stå på tre ben om så bara för en halv sekund. Igår stod hon på tre ben i TRE sekunder. Shit vilken häst....

Och precis som Atlas när han var två år så försöker hon hugga mig för att få slippa arbeta... Jag vill bara GAPSKRATTA, hon annonserar i tidningen en hel vecka innan, så jag hinner rätta henne i god tid med lugna rörelser. :):):)

Jag ÄLSKAR mina hästar.

:):):)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I min familj är vi fem syskon och en halv.    Det är en underdrift när jag säger att det har varit svårt att förstå alla. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att vi alla fem och en halv är varandras motsatser -i allt. Och ärligt så kan ...

Jag har sett och upplevt toppen och botten.   Jag har sett vilket arbete som krävs för att bli bäst.  Jag har sett alla svettdroppar som Du betalat för att komma först. Jag har sett vilket pyttemisstag som tar Dig från guldmedaljen. Jag har...

Den här bloggen startade jag för sååå många år sedan. Jag hade så mycket som jag behövde få ur mig.    Jag vet att många älskade, många hatade, och ännu fler förundrades över mitt sätt att se på världen.   Eller kanske mest av allt hur jag så...

Nollvisionen, men när? Karlskrona 24/9 2018 Nedan kommer relevanta klipp från en debattskrift gjord av Magnus Andersson på Cajoma Consulting i Uppsala år 2003 (Nollvision eller nollillusion, Uppsala 2003) En sammanfattning av nollvisionen ...

I flera dagar har jag haft funderingar på om jag skulle tävla alls. Jag har inte känt mig pepp. Atlas har känts avig och inte alls på G. Sen funderade jag på om jag skulle stryka mej i Trail och bara rida de andra grenarna. Hur det slutade? ...