Jag har bokat in Peter för att vara mitt mentala stöd vid lastning av Flicka. Eller LASTA är noll problem. Jag har en så fanatisk skräck för att stänga baklämmen.

Jag har drömt, tänkt och funderat på hur jag skulle kunna göra det SJÄLV, och komma över den där spärren. Hela tiden ser jag bilden av hur Flicka slår sig fördärvad och blir utom all räddning.

Jag VET att det är ett hjärnspöke.

Jag VET att jag måste till ridhuset för att komma vidare i hennes utbildning.

Jag VET att när jag kommer över den här tröskeln så lossnar massor.

Gissa??

Idag tog jag hjälp av Jocke, lastade, stängde baklämmen och körde runt Viö. Det hände N-A-D-A på vägen. När vi kom tillbaka lastade jag ur själv. DET var viktigt kände jag. Att jag kunde lasta ur själv och framförallt att hon stog lugnt och stilla kvar i transporten tills jag bad henne att backa ut. Och när hon kom ut från transporten stod hon med benen brett isär (darrade lite) som en liten Bambi....

Hur jag tog hjälp av Jocke? Jo det var Sture Jonsson-metoden. Jocke håller i grimskaft, jag står bakom och är lite "otäck" typ flaxar lite med armarna om hon backar eller inte går fram. Om hon går fram blir jag "osynlig". Principen går ut på att det är MYSIGT i transporten och otrevligt bakom den. Funkade hundra, det har den alltid gjort. (Lena, Sussie)


Nu har jag bokat av Peter.

Imorron ska jag försöka lasta själv, åka till ridhuset och träna, och sen hem igen.

Om det inte går bra att lasta själv så tar jag hjälp av Jocke, och han har lovat att följa med så att jag inte blir strandad vid Silverhallen, då blir det Sture Jonsson-metoden igen. Behöver jag säga att jag känner EUFORI?

Lyckan är total, och nånting MER har hänt. Flickas hela energi är helt förändrad. Hon är "nöjd" på ett helt nytt sätt. Innan var hon 100% eledig. Hon välte ut vattentunnan så snart hon fick chansen och you name it...


Jag är på G!

:):):)