Idag skulle det SMÄLLA ORDENTLIGT?

För att planen om uppsittning i Maj ska hållas så måste vi avancera framåt här nu snart.

Sagt och gjort, jag lastade Flicka i transporten och åkte till Silverhallen. Alla hästar som jag har spänt sadelgjorden på för första gången har alltid smällt duktigt i upp till flera minuter. Och se den erfarenheten här hemma på ridbanan kan jag vara utan. Det skulle kännas betydligt tryggare med fyra stabila ridhusväggar runt om oss när det smäller.

Väl framme i ridhuset körde jag en joinup och en followup. Sedan körde vi lyfta fötter och flytta framdel/bakdel. Sen ökade min puls AVSEVÄRT.

Jag använde ALLA möjliga strategier för att inte avslöja mina spända nerver. Sänkta axlar, lugn andning med långa djupa andetag och inte så mycket pladder, utan lugna tydliga rörelser. Jag sackade ut henne ordentligt med padden, sen åkte sadeln på. Jag gick och höll i sadelgjorden först så hon visste vad som var på gång.

Sen spände jag gjorden och släppte henne lös och inväntade den stora smällen. Vadsomhände? INGENTING!

I-N-G-E-N-T-I-N-G-?-?

Jag gick runt, runt och kors och tvärs, hon bara följde efter med sänkt huvud.

Då gick jag igenom lite olika scenarion...

Pressa upp henne i trav/galopp och tvinga fram en reaktion?

Låta henne avsluta med bara avslappning och goda erfarenheter i ryggsäcken?

Gissa??

Ju MINDRE steg framåt desto bättre resultat.

Så jag avslutade med flaggan i topp.

Jag fattar INGENTING?

När ska det bli bakslag?

Den som lever får se.

Just nu njuter jag bara av framstegen.

:):):):)