Jag skulle träna Atlas lös på banan igår tänkte jag.

För en tid sen gick jag en övning av Ida, man ska skritta tre steg, trava tre steg, upprepa. Det var svårt uppsuttet så jag provade när Atlas var lös.

Men jag lyfte övningen ett steg....

Så jag hade tre travsteg, tre galoppsprång, upprepa. Jodå, det blev fler travsteg ibland, men fler än fem travsteg blev det aldrig, jag var HELNÖJD med honom.

Det där var en ganska tuff övning så jag bröt efter ett litet tag, körde lite followup, flytta fram, flytta bak, och sen blev jag ridsugen.

Jag hoppade upp barbacka med bara grimman. Det gick SÅDÄR!

Alltså han flyttade sig och så, men inte så distinkt som jag ville! Jag tog hjälp av dressyrspö och så fort jag bara hade det i handen fick han mer klipp i alla förflyttningar. Hahaha!!

Sen ville jag rida ihop honom, men det visade sig att där är vi inte än! Jag knöt fast grimskaftet i grimman som tyglar och VIPS gick han så fint på LÅNGT grimskaft.

Jag tror inte det behövs, men jag skriver det ändå.

JAG ÄLSKAR DEN DÄR HÄSTEN!!

Bild från FUN RUN när vi lyckats att rida Versatile Horse utan att bli nollade!!

Jag har minst TVÅ tränare som jobbar med mitt "unghästbeteende"

Alltså, jag ber om ytterst lite, och när jag får svar ger jag maximal eftergift i ALLT!

Atlas är stor pojke nu, och jag kan lika gärna erkänna: Mina tränare har såååå rätt! Atlas kan så mycket mer än jag brukar be om. OOOCH....jag är på bättringsvägen!

Så nu när jag tränar Atlas ber jag om FLER övningar OCH fler repitioner. Och trot om du vill? Han ger mig FORTFARANDE allt jag ber om. (Host nästan alltid)

Men nu har jag Flicka att gå (unghäst)BANANAS på.

Det är HELT OK att be om ett eller två steg och därefter vara nöjd, ge maximal eftergift och bara NJUTA!

Jag har SUTTIT på Flicka sammanlagt 6 ggr (?)

Idag gick hon fram för skänkel
Idag gick hon på liten "volt" åt både höger och vänster.
Idag stannade hon på tygel/sits.
Idag flyttade hon framdel för skänkel
Idag flyttade hon bakdel för skänkel
Idag backade hon på tygel/skänkel

Jag bara: VA???

Idag var JAG i mitt esse. Helt plötsligt var det OK att vara nöjd med bara ett eller ett par steg.

Nu ska jag njuta denna korta tid, för så sakteliga kommer de där stegen att utökas till fler/fler/fler.

:):):)

Inte nog med att hon är sockersöt, snäll som en cockerspanielflicka, hon är sååå lättlärd, följsam och helt fantastisk!!

Känslan jag upplever nu är samma som när jag red in Atlas. NÄR ska det bli problem? När ska det smälla?

Snart rider vi ut med båda pållarna.

Snart.

Jag har INGEN brådska. Var sak har sin tid. Snart ska Nellie och jag rida, TILLSAMMANS. På STOR häst. Det kommer att bli magiskt.

Idag skulle Lollo och jag ut och rida, eller ev ta ett pass på ridbanan.

Jag tog hästen i grimman och la alla mina grejjer i skottkärran så vi skulle kunna stå under tak och borsta/sadla hästarna. Regnet hängde i luften, milt uttryckt.

Lollo bara stog på sin altan och ropade: Helen! Det regnar! Vi kan inte rida förstår du väl???

Jag bara: Det regnar över. Kom nu!!

Då kom hon ut i stallet UTAN häst. Ideligen tittade hon ut och sa: Det SER du väl? Det regnar!!

Jag bara: Det regnar över. Hämta Ultra nu innan han blir genomsur.

Men icke. Jag blev skakad på huvet åt...

Men gissa vad?

Så fort Lollo gått in regnade det över. Jag red länge och väl.

Träningen kan jag kommentera såhär: Atlas är inte till salu för allt smör i Småland.

Vi gjorde 1-2-3
Vi gjorde Lussebågar
Småvolter med flytta rumpan
Fattningar på meddellinjen från både trav och skritt
Enkla byten på meddellinjen med rakt upp i GALOPP!!

Fatta? På grannens "smala" ridbana.

Och när jag skrittat av en sväng på grusvägen, borstat båda hästarna, stretchat Atlas, gett honom korn och plockat undan ALLA grejjer. DÅ kom regnet. Det kallar jag timing och en redig BONNATUR!!

Vet du vad jag såg på himlen när jag skrittade av? Ett hål i molntäcket i form av ett hjärta. Där såg jag en klarblå himmel.

Härlig kväll med min stjärna till häst.

Bild från FUN RUN.

:):):)