Nelliesmamma

Alla inlägg den 29 augusti 2017

Av nelliesmamma - 29 augusti 2017 22:04


Eftersom jag jobbar med att utbilda så har jag en daglig kontakt med inlärningsprocessen. Den är vardag för mig. Jag vet redan när min elev sätter sig bredvid mig första gången vad vi ska göra. Var vi ska börja, vilka genvägar vi kan ta, vilka omvägar vi MÅSTE ta. 

Jag vet att i början får man ta det vackert. Det går inte att bygga Rom på en dag. Det går åt minst två.   


Men när vi kommit en bit på vägen så kan man lägga på större och större pusselbitar. Det är roligt när jag kan se eleven växa med uppgifterna som hen får. 



Jag har ridit för två tränare i över ett år nu, vi har gjort massor med bra övningar och jag märker hur vi löser uppgifterna bättre och bättre. Nu precis i helgen och igår fick jag en jättepeng som ramlade ner RAKT i hjärnan.


Jag har fått en förståelse för övningarna som vi har tragglat med i över ett år. Jag förstod helt plötsligt nyttan med dem. Det är så SJUKT när man övar och övar och övar och övar och man förstår att det man håller på med är viktigt. Man förstår att det kommer att hjälpa till att komma ytterligare framåt i ridningen. Men SEN när hela pusslet plötsligt ligger där. Färdiglagt och man ser vad det FÖRESTÄLLER! Det är fantastiskt. 


När vi red Trail C i lördags på tävlingen så hände det så magiska saker mellan Atlas och mig. Det går inte att beskriva med ord den lycka och stolthet som jag kände där och då. Och jag VET att han upplevde samma, för jag KÄNDE att Atlas visste precis samma som jag. Det var precis det här som vi hade tränat för. 


När jag kom till Ida-träningen igår behövde jag inte komma med några förslag på övningar. Ida visste ALLT redan. Hon hade sett hur jag ridit mina Western Riding mönster. Och hon tyckte att jag tar ALLDELES för lång tid på mig med mina enkla byten. Jag bara VA? 


Sen tänkte jag igenom och så ÄR det verkligen. Jag sitter där och förbereder hit och dit och flyttar rumpa hit och dit och det tar en hel jävla evighet innan jag är klar. 


Så vi red igenom det lite mer ordentligt. Om det gick att få ner antalet travsteg mellan fattningarna? JAAAA!! 


Det var helt otroligt, Atlas fattade så fina galopper och JAG satt ihop honom jättebra i avsaktningarna. Det blir mycket arbete med det där framöver kan jag säga. Och så fick jag en gammal hederlig övning som förberedelse inför bytena mä. 


Och trots att jag var trött som ett as och satt som en riktig grobian så gjorde Atlas allt som jag bad honom. Nu bränner de där tårarna av stolthet bakom ögonlocken igen. Jag älskar den där hästen. Han är så arbetsvillig och snäll på alla sätt. Han gör verkligen ALLT som jag ber om. Och lite till. Och så får man lite bocksprång och några Nordispip på köpet.       

ANNONS
Av nelliesmamma - 29 augusti 2017 21:23


Atlas och jag var iväg och tävlade i helgen som gick. Jag har sååå mycket känslor kvar inom mig efter den tävlingen. 


Jag ska börja med att gnälla av mig. Det var lååååång väntan mellan klasserna som jag tävlade.


MINNESANTECKNING: Åk ALDRIG mer hemifrån utan något att sitta på och se till att boka hage till Atlas-stackarn. 


Och nu över till det roliga.


Jag ställde upp i Western Riding klass D och klass C, Trail C och Ranch Riding klass D och C.


(A är svårast, B lite lättare, C ännu lättare, D skitlätt, E nybörjare)


Ska vi vara lite allvarliga så kanske vi borde ställa upp i E-klassen, men jag beslutade mig  tidigt för att jag skulle ställa upp i så många tävlingar som jag bara skulle hinna och ha råd med. Men det finns inte så mycket E-klasser på ett år så jag gick all-in och har därför tävlat på alla möjliga och omöjliga tävlingar. I klasser som jag inte alls platsar i. 


Jag har ett budskap till alla ev ryttare som sitter här och läser nu. 


Om du vill börja tävla ska du börja TÄVLA, inte träna år efter år efter år tills du känner dig "färdig" Du BLIR aldrig färdig. När du kommer ut på tävlingsbanan har du för det FÖRSTA en helt ny häst under dig. En häst som du aldrig träffat förut. Jag skojar inte. Hästen blir HELT annorlunda. (för det mesta) Det GÅR INTE att träna på att tävla hemma. Det går nästan inte att träna på att tävla på träningstävling heller. Det blir aldig samma känsla som när du rider ut på tävlingsbanan med nummerlappen på och speakerns röst som ropar upp ditt och hästens namn. 


Jag säger det igen. Åk ut och tävla. GÖR DET NU. Du kan inte träna på att tävla nån annanstans än på tävling. Och om du ändå inte är klar för tävling, utan du tränar på att tävla så kan du sänka dina målsättningar. Det är OK att komma sist. Det är en bonus om du får en placering. NJUT av att göra nåt riktigt roligt med din häst tillsammans med andra som gör samma som du. 


Hur det gick på tävlingen?


Vi red Western RIding klass D och C mycket bra. Atlas gick kalasbra och jag fick beröm av domaren för att jag "presenterade min häst jättefint på banan" Tyvärr hade jag en curbstrap med kedja på mitt tränsbett så jag blev diskad i D, och jag red ensam i C så det blev inget "kvitto" på den klassen heller. Jag är SÅ nöjd med Atlas och jag är så NÖJD att min tränare Ida satt och kollade. Hon snappade upp saker som vi sedan började fila på redan träningen efter. (kommer eget inlägg på det)


Sen hade jag anmält mig till Trail C, helt obegripligt. Det hade varit mer normalt om jag anmält mig till D. Men jag tänkte att: Jag tränar på att tävla så det är bara att tråckla sig igenom banan....


Jag tänkte bara: VAFAN?? Hur i h-e ska vi klara av alla dessa krumelurer?


Sen red jag in på banan och gjorde det ENDA RÄTTA. Jag red ETT-HINDER-I-TAGET. Fortfarande, fast jag sitter här tre dagar senare bränner tårarna bakom ögonlocken när jag tänker på det.


Jag ska försöka förklara. Jag gick balansgång på en tunn lina flera hundra meter upp i luften, ingen säkerhetssele, ingen  balansstång till hjälp. Jag tog bara ett djupt andetag och satte fokus framåt och gav ALLT jag hade i ALLA moment. Jag hade bara EN sak i huvudet. Visa Atlas vad fan det är du vill att han ska göra. Lita på att han kan. Och jag kunde inte tro mina ögon. Han gjorde ALLT som jag bad honom (plus lite bocksprång och nordispip) Domaren gav oss beröm efteråt: Det är inte ofta man ser ett kallblod jobba på det där viset i trav. 


Det ROLIGA var att flera hinder på banan krävde att vi gjorde manövrar som vi övat på på Idas träningar. Och det bränner FORTFARANDE bakom ögonen av stolthet, över mej, över Atlas och över att vi gjorde det så bra tillsammans. Poängen var usla såklart. Målet för mig är inte höga poäng, vi ska lära oss att prestera på tävling. Vi ska upptäcka var våra brister sitter. JAG ska lära mig att analysera MIN ridning och hur jag tänker på banan.


Ida tog upp flera saker från tävlingen på träningen efter och jag bara VA? jag hade inte en TANKE på det när jag satt på tävlingsbanan. Men det är så SJÄLVKLART när man får det presenterat för sig efteråt. 



Vi avslutade med Ranch Riding och efter den klassen fick jag kritik för att Atlas var framtung och hängde i bettet. Men hon sa att när jag tränat bort DET: DÅ kommer jag ha en Ranch Riding häst av RANG! Det var ord och inga visor. 


Jag kan inte säga annat än att jag är en lyckligt lottad människa med denna häst i min ägo. Nu taggar vi för nästa tävling. Den går av stapeln i slutet av september och jag ser verkligen fram emot den. 


      

ANNONS

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2017 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Nelliesmammas gästbok

Följ bloggen

Följ Nelliesmamma med Blogkeen
Följ Nelliesmamma med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se