Jag har varit i valet och kvalet om jag ska skriva detta och visa bilderna men jag gör det.

Som du redan vet så köpte jag en rescuehorse i november. Skicket var "sådär" för att uttrycka det milt. Att hon inte var verkad sen den dagen hon föddes blev jag påmind om då jag först såg henne, att hon inte blivit borstad var också solklart. Det var två saker som var så brutalt uppenbart. Men det var en sak till. Mask. Hennes hull var inget att hurra för och vikten har gått stadigt neråt sen i November -och som jag har VÄNTAT på det datum när man kan skicka in träckprov.

Om du är kvacklig ska du sluta läsa nu.

Dag ett kom följande ut.

Att det är blodmask de där små det fattar jag, men resten? Nån?

Dag två kom dessa...

Jag tror inte att du förstår hur det kändes att gå där i hagen och mocka upp alla dessa MONSTER till mask. Jag hade en sån fruktansvärd klåda över hela kroppen och ett obehag inom kroppen som saknar motstycke. Arma häst. Inte undra på att hon magrat av.

Dag tre OCH fyra kom nästa äckel ut...

Jag kan säga så mycket, att Flicka SER MYCKET PIGGARE ut och hon har gått upp fem kilo på en vecka. Ja, eller jag har lånat ett speciellt måttband som anger vikten på hästen. Helt utan tvivel har hon ökat i omfång och jag väljer att läsa av vikten på måttbandet. :)

Jag älskar Atlas bortom vett och sans. Han är så mycket häst så jag kan inte i ord beskriva det. Flicka har jag inte till fullo lärt känna än, men allt som hon visat tills dags dato är över förväntan. Idag gick Nellie in i hagen och ledde runt Flicka i hagen. Flicka sänkte huvet och följde varje steg Nellie tog. GULDHÄST i vardande kanske?

:):):)

Jag började skapligt idag för att hinna det som jag ville få gjort...

Först tömma röda rummet...

Sen tömma vattensängen....

Sen få in Jocke under huset och sträcka upp golvet i röda rummet. Det var som en halfpipe...

Det blev BÄTTRE, men inte BRA...

Så han fick justera lite i sockeln som han byggde...

Nu fyller jag vatten, nån bild på hur det ser ut när det är färdigt får bli en ANNAN dag. Jag dyker i säng så fort jag luftat den.

Dan är inte slut än, men det är JAG. Jag bar upp 120-sängen själv och bar ner vattenblåsan själv. Jag är mööör nu vill jag lova!!!

:S:S:S

Jag hade långtgående planer för hästarna ikväll, men det blev "bara" ett ridpass för Atlas.

Jag vill ha en reininghäst. Det här var ett träningspass som tog ca 20 minuter.

Skritt på fyrkanten.
I två hörnor (diagonalt) samt en på ena långsidan, en MINDRE volt, tre varv på varje volt.

Två "hela" varv åt varje håll i skritt.

Ett varv åt varje håll i skaplig trav på fyrkanten och samlad trav i volterna..

I trav bara ett eller två varv på varje volt beroende på om han hade alla kroppsdelar på rätt plats eller ej.

Därefter samlad trav på lilla volten, ut på fyrkanten, galoppfattning, hela fyrkanten, ner till samlad trav, lilla volten ett varv, ut på fyrkanten, galoppfattning, etc. Tre varv åt varje håll.

Jag skojar inte.

Helt sjuk häst.

Jag tror att det var första gången jag satte mig upp utan att låta honom bralla loss lös på banan först. Jag hade förväntat mig brallan allan, men?

Han slingrade, slängde med huvet och allt sånt - men tydlig skänkel och sen gick han som KLOCKAN!

Jag ÄLSKAR den där hästen,

:):):)

Jag får bara inse att jag aldrig kommer våga lasta Atlas och stänga lämmen.

Idag lasttränade jag honom och han både följer mig in och går på själv. Det var inga frågetecken så långt ögat nådde. Men jag har så starka minnesbilder sen han hängde sig över bommen att jag känner SJÄLV vilken dålig energi jag förmedlar.

Någon annan får lasta och stänga när jag är långt därifrån... Sen får jag göra det själv när det har funkat några gånger.

Flicka. Snälla nån vad är det för "fel" på den hästen???

Jag körde "Naturlig horsemanships lastningsprogram där man ska leda hästen fram och tillbaka runt transporten för att sedan låta hästen gå över lämmen från sida till sida.

Efter några gånger kan man försöka stanna hästen med alla fyra fötterna på lämmen. Så det gjorde jag, DÅ undrade hon vad som fanns i transporten, vände 90grader och klampade in. Haha hur skön som helst.

Sen fick hon gå in och ut typ 4-5 gånger sen tyckte jag att vi var färdiga.

:):):)

Jag skulle kunna skriva en hel roman om de här två dagarna, men jag ska hålla mig till de två sakerna som väl ändå var ROLIGAST?

Bakgrund: När jag läste till halkalärare råkade jag hamna bredvid en klämkäck tjej från Piteå. Det sa bara "klick" du vet. Vi har haft sporadisk/intensiv kontakt på telefon och fejsbuck sen dess. Döm om min förvåning när hon dök upp på Universitetet i Stockholm på utbildningsledarutbildningen förra året....

Precis när jag kom fram till Ystad för moppeutbildningen insåg jag att hon checkat in i Ystad, jag bara: WHAT??

Alltså hon driver en trafikskola och en halkbana, hon åker INTE till Ystad på semester. Jag bara: Kan det vara sant?

Japp! Hon skulle på samma moppekurs!

Jag flyttade ut från "Landet", det B&B som jag bokat och flyttade in hos Lotta. Eftersom hennes verksamheter karvar guld med täljkniv så bodde ju hon på lyxhotell. Gott av henne att bjussa på ena sängen....

Sen gav vi oss ut på staaaan!

In på China och käkade mat (vin, hm, ja, kanske det)

Bäst vi satt där så knallar det in en äldre man. Han lixom scannar lokalen och säger för sig själv: Hmm, det är ju bara massa kvinnor här inne.

Jag högg DIREKT!
"Vad är det för fel på det, sätt dig här och va som folk" (ungefär)
Efter långa sekunder med TEFATSÖGON tog han mod till sig och slog sig ned.

Vi fick en resumé av hans liv från början av 90-talet och fram till idag. Det var intressant på många sätt. Men det som var allra mest intressant var det faktum att han sett en film (Våga älska handlar om ett kärlekspar i 80-årsåldern) som gjort stort intryck på vår 75-åriga nya vän. Efter att han sett denna film tog han mod till sig och raggade upp en kvinna på PROs möte och de har nu FREDAGSMYS NAKNA VARJE VECKA.

Hur jag lyckades hålla mig för skratt är en stor gåta, men han var så innerlig(?) när han berättade. Jag kände mig på något vis glad över att han tagit makten över sitt liv (känsloliv) och jag kände mig glad över att han var så lycklig och stolt över det -att han ville dela med sig till OSS!

Ja, det var två möten med människor de här dagarna som trumfade många andra saker som också gjorde stort intryck. Det blir så stort för mig när jag kommer iväg, ofta för att jag inte sätter några bromsar på mig. Jag släpper tyglarna fullständigt och det ger mig så otroligt mycket tillbaka. Tack för denna upplevelse i Ystad/Tomelilla säger jag.

Kursledarna kom in i rummet där Lotta och jag satt på rasten och frågade: Vad hände här? (Efter ett asflabb från två)
Jag bara: "Ja såhär går det när X och Kex är på kurs... Inte en lugn stund"

Som ni säkert förstår så är det inte JAG som är Kexet... :)

:):):)

Lilla Donna är 86 cm i manken så hon gränsar till minishetland. Jag har haft henne sen hon var 6 månader gammal, jag fick henne faktiskt eftersom uppfödaren hade stora problem med rymningar. Donna plöjde staketet, oavsett hur mycket ström det var i trådarna, och därefter var alla ponnysarna på Skogslotten ute på Finspångsvägen och sprang. Hennes pappa var en granner hingst som inte gick av för hackor. Hennes fantastiska exteriör kommer DEFINITIVT från Putte. Donna ser verkligen ut som en "stor häst" - framförallt på sommaren. Annars har ju shettisar en förmåga att se ut som en "tunna med fyra ben". Sen att hennes huvud är lite för stort för den där nätta kroppen, det ser jag knappt längre... :)

Den där lilla hästen och jag går "way back", hon fyller 20 bast i år, hon har gått många mil som handhäst. Och hon är bättre på "fot" än alla mina hundar sammantaget. Jag kan rida på Atlas och ha Nellie i rockarden ensam, jag styr Donna helt med rösten. Döskön!

Idag tog jag och gick/lunkade medans Nellie åkte i vagnen. Alltså, jag går lite fortare än Donna, så hon halkade såklart efter hela tiden. Det brydde hon sig inte om, men varje gång som jag började "jogga/lunka" kom hon som en skottspole ifatt. I de fall som jag orkade jogga så länge att hon hann ifatt så tog hon rygg och joggade i min takt.

Det finns ett ställe där vi brukar busköra, där hoppade jag i vagnen och körde JÄRNET. Hon ÄLSKAR det. Och efter den repan genom skogen så travade hon inte ifatt mig när hon halkade efter. Hon GALOPPERADE ifatt till Nellies stora förtjusning. Och inte nog med det, hon försökte smita förbi mig halvvägs ner i diket.

Störtskön liten häst, som Jocke för övrigt döpt om till Ferrari.

:):):)

Jag säger bara det. Om inte Zlatan dyker upp i finalen så finns han inte...

;););)

Varför räcker inte all min kärlek till?

Vad ska jag MER göra?

Att använda ordet trött är som att beskriva universum som en piss i Nilen.

Suck.

:S