Jag var så TAGGAD idag. Barnledig, Flicka skodd och allt var upplagt för att Flicka skulle få sin första ridtur med skorna på! Då behöver jag inte oroa mig för om hon är hovöm eller annat. När jag kom ner till betet och hästarna kom emot mig så såg jag direkt att Flicka hade tappat en framsko! Näääää.... Tråkigt!!

Fast ibland har man ju tur som en tok, hovis var ute och körde i Rödebytrakten så han kom inom en halvtimme!

Då blev det rida Atlas hem barbacka med Flicka som handhäst. Jag hade planer för att Atlas bara skulle gå som handhäst idag, eftersom han har vilodag. Men nu fick han jogga hela vägen hem i finaste formen. Han stönade en del, men det orkar han. Förresten, vad fränt det är att rida hästen i samlad jog i finaste formen på en hand i bara grimma och grimskaft. Hahaha, han är guld alltså.

När skon satt på plats gick jag ner på ridbanan en stund. Atlas fick stå utanför och vänta medans Flicka arbetade på. Det låg lite bo,mar och stod lite konor som vi gick över och runt.

Hon är RIKTIGT bra på att svänga i skritt redan, jag tog en inte alltför liten volt åt båda hållen, gick över 8-10 bommar och rundade ett par konor. Den sista bommen travade vi över!! Sen var hon klippt slut!

Vi stog på banan en lång stund och vilade medans jag kacklade med grannen om lite allt möjligt. Sen red jag Flicka nästan alla tre kilometrarna till betet. Hon sover nog gott inatt.

Imorgon blir det tuff träning med Atlas, vi jobbar vidare med styrkan i rumpan så att det kan bli galoppbyten inom denna livstiden. En sak i taget. Nu är det styrka, kondis och fattningar på tapeten.

:):):)

Nu börjar klockan bli mycket och det var dags att sova för typ två timmar sen, men det skiter jag ju i eftersom jag har semester i två hela dagar till. 

Det var en liten detalj med Flicka som jag inte har berättat. 

Hon har åkt transport massor av gånger, och aldrig har det varit några problem. Det har bara varit en liten detalj. Hon har A-L-D-R-I-G gått in i transporten "rakt bakifrån".

När jag har kollat på nätet och fått tips på hur man lasttränar en häst så ska man be hästen att gå "tvärsöver" lämmen framochtillbaka, framochtillbaka, framochtillbaka, framochtillbaka. Så det  har jag gjort. Tills dess att Flicka kollade in i transporten och konstaterade: SHIT därinnne finns det mat! Sen gick hon in och ställde sig så fint. Jag stängde bommen, stängde lämmen och sen körde jag en stund. 

Från den dagen har hon ALLTID gått in från "sidan" av lämmen. Jag har verkligen bett om att hon ska gå in "rakt" men hon bara..... nääääää.....det tror jag INTE!!!

Guess what?

Idag gick hon in i transporten utan "förspel" tripp trapp tripp trapp lallade hon in och ställde sig hur fint som helst.  

Mallig tjej. :D

:D:D:D

Jag är mina tränares största mardröm.   

Jag har ridit unghäst så länge jag kan minnas. Ett träningspass kan vara fem minuter långt och jag blir JÄTTENÖJD!   

Sen mötte jag Atlas. Nu har jag bestämt mig. Nu vet jag vad jag vill. Atlas och jag ska bli kungar på Western Riding. Det är typ den striktaste dressyren inom westernridningen som bara finns. Med galoppombyten ungefär varannan sekund.  Hahahaha!!!

Ursäkta men galoppombyten har varit min stora hookup ända sedan Donny. Han var min första häst (arab) som jag köpte 1993, vi tävlade en del och vi red vår FÖRSTA tävling i reining på 66p (-2 för två enkla byten, resten 0)

Alltså, Ronny Åman satte sig upp och gjorde galoppombyten på Donny som om hästfan aldrig gjort annat. Jag lyckades ALDRIG. Diaz, som är Donnys halvbror ramlade in i mitt liv och jag började om med honom. Det slutade med att Donny blev såld. Du fattar va? Jag gjorde SAMMA jävla goda grundjobb på Diaz, men jag fuckade på bytena. Jag tappade sugen och sålde. Sen blev det ingen mer häst på typ 10 år. (inte bara looooser, det var graviditet mä, host)

När jag köpte Atlas så var det ENDAST för att ha en trygg skogsmulle att rida barbacka på, jag skulle ha knattarna som handhästar i skogen med Nellie på. Fast man måste ju ha en lydig häst, vardagslydnad är A och O!!  Så det blev reverse art, flytta fram, flytta bak, lite träna här lite träna där. Nåt hade ju fastnat där 1993...

För ett år sedan tränade jag för första gången för tränare. Det började med Anthon, sen blev det combo med Ida och sedan blev det i ridhuset med Madde. Det som har hänt med Atlas och mig sedan den där första träningen med Anthon. Det går inte att beskriva med ord. Du vet hur det känns när tårarna bränner bakom ögonlocken? Det är tårar av stolthet, glädje och lycka.    

Den här sommaren har jag även åkt lite långt på en clinic och tränat för en tjej från Californien. Det var en lyckträff. Det var så smååååå detaljer som hon hjälpte mig med som gav mycket i VARDAGSLYDNADEN. Det är just det där med vardagslydnaden som var starten till allt. Minns du??

Ja, jag är partisk, men Atlas är nog fan den bästa häst som finns, förutom Flicka, förutom Donna, förutom Bella.   

Jag älskar dem. Allihopa. De är underbara. Jag ska se hur långt jag kan ta dem. Atlas (och Flicka).   

:D:D:D