Jocke och jag har varit tillsammans i snart två år. det har varit toppen på alla sätt utom ETT.

Jag har tappat träningen fullständigt.

Jag har "tagit tag i att" minst 100ggr men det blir aldrig riktig snurr, och så rinner det ut i sanden innan jag ens kommit igång ordentligt.

NU har jag schemalagt träning på arbetstid, köpt gym/badkort så nu JÄVLAR!!!

Igår körde jag 30 min PW på bandet.
5 olympisk rörlighet
5 komplex rörlighet
5 drakar
4X20 mage

Jag tänkte FY FAN vad jag har mjukstartat. Jag menar, när jag SLUTADE träna för typ två år sen gjorde jag 3X10 av allt plus plankan, medicinboll och KB...

Träningsvärken från helvetet kom redan igårkväll. Hur det kändes att kliva ut ur bilen efter lektioner 9-18 med 30 min rast? Jo, jag TACKAR som frågar....

Hoppas på minst ett pass hemma i helgen.

HEJJA mej!!

:):):)

Nu har det en tid varit snöstorm, regnstorm eller bara storm. Jag säger bara en sak, sååå roligt är det inte att rida så att jag ger mig ut i sånt skitväder. Men den här helgen har det verkligen varit toppenväder! Torsdag fick både Atlas och Flicka busa av sig på ridbanan. Fredag tog jag först en ridtur på Atlas plus att de båda fick ett litet pass på ridbanan. Det är verkligen kul när Atlas och jag "hjälps åt" att få Flicka att följa instruktionerna. Hahaha, Flicka hamnar mella mej och Atlas.... Ibland vallar han henne runt på en pyttevolt....

Igår fick de vila lite men IDAG tog jag och red ett pass på ridbanan, sen skulle jag träna Flicka SJÄLV på ridbanan.

Det gick sådär...

Hon stegrade sig, sprang över mej och försökte bita mej. Hahahaha....

När hon lugnat ner sig lite så släppte jag henne lös och skulle ha henne till att röra-på-sig lite...

Just det, delar av ridbanan är bara inhägnad med elband utan ström. "Jaha, här kan man gå ut så kan jag springa hem till Atlas" tänkte Flicka och klampade rakt genom linorna och drog som en avlöning. Jag fick hämta henne två gånger innan jag gav upp....

Alltså, jag gav upp på att ha henne lös, jag gjorde några andra övningar istället - typ flytta dig för tryck övningar och hon var VERKLIGEN en stjärna idag. Det var en störtskön känsla att göra det allra första riktiga träningspasset med henne. Innan har jag "bara" borstat, lyft fötter och flyttat på henne inne i hagen i samband med utfodringarna....

:):):)

Vet du hur det är när du försöker få in en radiokanal, men det verkligen inte GÅR?

Vissa sekundrar har du kalastäckning och musiken hörs kristallklart för att i nästa sekund dödas av brus delux?

Så är det för Nellie just nu. Alla kvinnor torde veta vad hon går igenom, jag avundas henne INTE!

Idag fick vi helt enkelt ringa till pappa och prata en liten stund. VIPS försvann alla störningar och livet blev plötsligt toppen.

Arma barn.

Vi har bestämt att vi ska rida på GOSSEN tillsammans imorron. (Gossen =Atlas)

:):):)

WOW!

Det känns som en saga. Inga tider att passa, inga måsten, ingenting som hänger över mig.

Idag har jag tvättat två maskiner tvätt, hängt den ena, diskat, dammsugit, kört med knattarna och Nellie, julhandlat...

FAAAAN vad mycket det låter, det var inte meningen. Jag känner ett lugn som långsamt drar med mig...

Det här är meningen med Julen tror jag. Jag gör bara det som jag själv känner för, sen kollar jag runt i hörnorna och konstaterar: Nja, det hade nog behövts att städas lite mer. Sen myser jag ner mig i soffan och kollar på film med Nellie.

:S:S:S

Jag har inte gett mina hästar betfor sen Donnys tid tror jag. (Min första häst inköpt 1993)

När Flicka kom hit visade det sig att hon aldrig ätit kraftfoder, tidigare, eller hon visade noll intresse för att äta det i alla fall.

Min lösning på det problemet var att blanda kornet med just befor. Och jag ville inte vara snål, de andra hästarna fick oxå LITE godis i maten.

Sen en kväll så räckte inte betforn till knattarna, så de fick sin "gamla mat" det vill säga korn och mineraler.

Donna lämnade sin mat och följde mig "fot" samtidigt som hon kollade in hinken som Bella skulle få, SAMTIDIGT som hon frustade och pustade besvärat.

Jag bara: Du Donna, du får ingen annan mat....
Hon tvärvände och gick tillbaka till sin mat och åt upp den.

Alltså den lilla knatten. Hon är obetalbar.

:):):)

Idag kunde jag borsta Flicka när hon stod och åt mat i lösdriften. 

Jag känner mig nöjd och stolt över att jag håller mig till min plan med SMÅ steg mot ett STORT mål. 

(hon hötte med sitt ena bakben när jag borstade svansen, jag harklade och sa lugnt NEJ)

Min lilla Flicka stod lugnt och fint och lät mig borsta henne, knåda henne och pussa henne. 

:D:D:D:D

Den här helgen (hela förra veckan) går väl till historien som den blåsigaste på hundratals år? Jag var nära ett psykbryt när jag inte kunde komma ut med hästarna i skogen. Antingen blåste det storm, regnade småspik eller så ösregnade det.... Eller allt på en gång.

Det som hände var att jag fick nytta och glädje över mitt nya fina stall!!

När nu alla hästar fick komma in tre nätter på en vecka så blev Flicka VÄLDIGT tam helt plötsligt!

Tidigare kunde jag lugnt och slugt fånga henne i grimman för att sen klappa henne. Inte nu längre! Nu kan jag gå NÄSTAN rakt på henne och klappa henne.

KUL!

Uktig Ficka.

:D:D:D

Idag kom Taxi och hämtade Nellie precis som vanligt. 

Men sen efter nån timme kom ett mycket otrevligt SMS.

"Hej Helen. Ditt barn Nellie har oanmäld frånvaro idag. Ta kontakt med skolan för mer information. Hälsningar Kunskapsförvaltningen (telefonnummer)

Jag bara VA?

En sekund senare ringer Mats och frågar var Nellie är. Jag bara: Jag ska jaga henne nu. Förhoppningsvis är det bara nåt kommunikationsproblem....

Haha, ja, så var det. En vikarie hade missförstått att Nellie var med till stan. 

Tack för det. Det var en kort stund där när jag hade MYCKET hög puls och sprängande huvudvärk.

Tänk då på Mats som har fått ett HELT annat samtal en gång i tiden. Gissa hur han kände sig? Inte nu igen?

:S:S:S